Bödas två sidor

 

Böda! De, som någon gång har varit här, associerar omedelbart till sol, sandstrand, camping, folkliv, köer och semester när de hör namnet. Vi som ständigt bor här suckar kanske lite lätt över den bilden av orten. Den beskrivningen passar för de sex till åtta veckorna under sommaren då vi har fullt upp med att sköta ruljangsen, vare sig det gäller egna gäster eller extraarbete i något av företagen. Vi ska inte neka till att vi är glada för att turisterna kommer.

 

Många besökare som handlar och njuter av vår bygd innebär i slutänden att ICA-affären kan ha öppet även under vintern, att Silverstrands bussar ger oss möjligheten till en Stockholmsresa när vi vill under hela året och kanske till och med att en och annan förälskar sig så mycket i naturen och bygden att de väljer att flytta hit.

 

Men den andra sidan då, som vi kanske föredrar som bor här permanent? Jo, det är stilla, varma höstdagar då vi bara är några få på stranden. Det är dagar då tystnaden är total och dimman ligger tjock över norra udden. Det är dagar då de första snöflingorna faller och vi alla börjar vänta på den numera berömda fåken som Johan Theorin har beskrivit i sina deckare.

Det är dagar då vi inte ser andra bilar än hemtjänstens och postens små gula brevtransportörer, som mest kommer med reklam.

 

Det är sådana dagar då vi pratar bort en stund i ICA-affären och väljer mellan kroppkakor och isterband i kyldisken och hämtar vår medicinpåse som distribueras från apotekets kundcentrum i Hässleholm.

 

Det är sådana dagar som vi alla går på möten i idrottsföreningen, Röda Korset eller hembygdsföreningen för alla är med i nästan alla föreningar och det är då vi bestämmer datum för årsmötena då vi ska äta kroppkakor. Det är också sådana dagar som vi dricker kaffe hos varandra eller går på kyrkkaffe och pratar om hur veden räcker, vem som fyller år eller ligger på lasarettet.

 

Det är då vi läser kataloger och beställer nya kläder från Ellos eller Wästgöta Textil och det är då vi har tid att ta hand om varandra, hjälpa och trösta dem som behöver det och kanske ordna en glad överraskning för någon.

 

Ibland gör vi en utflykt till Kalmar men efter en titt i några butiker och inköp av det nödvändigaste åker vi hem igen med storstadsbehovet tillgodosett för några månader framåt. En del av oss flyger söder ut några veckor och vilar upp sig inför nästa sommars turistinvasion medan andra tycker att den bästa avkopplingen är att hinna med sin hobby eller fylla frysen med hembakt inför kommande sommar.

 

Enligt röstlängden är vi cirka sexhundra vuxna i Böda och vi bor utspridda över ett ganska stort område. Vi klassas som glesbygd, för övrigt den sydligast belägna glesbygden i Sverige. Det kändes ganska uppenbart förra året då vi fick fylla i en enkät från räddningstjänsten om våra rädslor och vår oro.

 

Men vi är inte så oroliga. Vi ser till att ha ett lager med mat och medicin hemma ifall vi blir insnöade. Händer det något hjälper vi varandra och vi är realister och inser att vi inte kan få läkarvård inom en kvart. Läkare anlitar vi bara om vi är riktigt illa däran. På akuten i Kalmar säger de att om någon från norra Öland ringer och vill komma är det bara att säga ja, för då är det riktigt allvarligt.

 

Vi som bor här gillar det här livet. Många är födda här och andra av oss har valt att flytta hit av olika skäl. Men vi behöver bli fler! Kommer du hit med dit flyttlass och bosätter dig permanent blir du ett viktigt tillskott i vår bygemensamhet och vi lovar att ta väl hand om dig!

 

2009-06-24/KS